fruits

Matsvinn: Topp 10 nyckelord

Du har troligtvis hört mycket snack kring matsvinn, Co2-utsläpp och hållbarhet, men hur förstår man allt till fullo? Till att börja med har vi satt ihop de 10 mest relevanta nyckelorden relaterade till matsvinn.


Låter det till exempel märkligt att 1/3 av all mat i världen slängs? Vår ordlista strävar mot att identifiera och förklara utmaningar samt hur man kommer igång med att lösa problemen!



Hållbar utveckling

“Vi ärver inte land från våra förfäder, vi lånar det från våra barn”.


Denna sägen från infödda amerikaner trycker extra på det faktum att det är viktigt att känna till de tillgängliga resurserna och att inte tömma ut dem. Med andra ord, vår planet är inte oändlig. Genom att respektera planeten och förstå hur vi ska skydda den, försäkrar vi att våra tillgångar och resurser finns kvar till framtida generationer. Hållbar utveckling innebär att försäkra sig om att vårt sätt att leva samt den ekonomiska utvecklingen inte är på bekostnad för framtida generationer.


“Earth Overshoot Day” inträffade den 29e juli detta år. Denna dag hade alltså mänskligheten förbrukat jordens resurser för detta år. FNs adresserar denna utmaning genom att definiera hållbara utvecklingsmål (SDGs) samt hjälper stater och företag att implementera dem. SDG #12 relaterar specifikt till konsumtion och produktion och är därmed ett hjälpmedel för att kunna tackla matsvinnet.


Koldioxidutsläpp

Varje dag påverkar vi klimatet – när vi reser, jobbar, äter och egentligen genom allt vi gör producerar vi växthusgaser. Vår gemensamma mänskliga aktivitet har orsakat växthuseffekten och detta är vad som påverkar den globala uppvärmningen, enligt den mellanstatliga panelen vid debatt om klimatförändringen.


Så kallat “carbon footprint” är ett sätt att mäta hur våra handlingar påverkar planeten, och detta görs genom att mäta utsläppet av av Co2 (koldioxid). Men hur minskar man sitt Co2-utsläpp? Vi har samlat några exempel för att förklara det lite bättre. Till exempel, produkter som är i säsong och lokalt producerade har ett lägre utsläpp av Co2 till skillnad från exotiska frukter som har transporterats långa vägar. Även tomater som växer i stora växthus mitt i vintern är skadliga för miljön och orsakar allvarliga utsläpp. Förutom utsläpp av Co2 är matförlust också en negativ konsekvens (se definition nedan).
Att bättre förstå ditt egna Co2-utsläpp är extremt komplext, men det finns olika verktyg för att beräkna det. Ett verktyg som vi kan rekommendera lite extra är BBCs då de fokuserar på just mat!


Matsvinn

Matsvinn är helt enkelt ätbar mat som ändå hamnar bland soporna. Mat som slängs av till exempel lantbruk, butiker, restauranger eller av dig själv i hemmet. Matsvinn kan också förekomma som ett resultat av rutiner i industrier där producenter bara antar att alla människor bara kommer köpa de produkter som ser “normala” ut. Som ett resultat av detta slängs de “fula” produkterna (men ändå ätbara) innan de ens kommit till hyllorna.


Matavfall

Till skillnad från matsvinn är matavfall oätliga produkter som behöver slängas under produktionen.
Det kan bero på naturliga orsaker innan skörd, som till exempel en storm. Men det kan även gå sönder vid förvaring och transport, där mat blir förorenad och därmed inte längre säker att konsumera. Dålig planering och olyckor kan också uppstå, där externa material råkar kommer med i produktionen vilket bidrar till att råvaror måste slängas.


Säsongsbundenhet

För att förklara det enkelt – jordgubbar växer inte på vintern. Att äta enligt säsong betyder alltså att äta frukt och grönsaker som växer naturligt vid den tidpunkten på året. Detta minskar långväga transporter från exotiska platser och minskar lantbruk i växthus.


Mogna frukter och grönsaker i säsong är inte bara bra för planeten, de gynnar också din hälsa. Detta eftersom de innehåller mer näring och vitaminer. De är också mer smakrika!


Att odla grönsaker som är ur säsong är däremot något som bara kräver extra energi för att värma upp alla växthus, extra bränsle för långa transporter samt mer förvaring i kylar. Detta orsakar också, som tidigare nämnt, större matförluster.


Zero Waste

Zero Waste är en rörelse som finner nya lösningar i syfte att minska så mycket svinn som möjligt för individer. Målet är att generera “zero waste” genom att tänka om kring de mesta av våra aktiviteter samt följa våra fyra R: refuse (avstå), reduce (minska), reuse (återanvänd) and recycle (återvinna). Bea Johnson är en av de mest välkända pionjärerna på grund av hennes otroliga utmaning att endast få en halv burk svinn per år. I Frankrike delar “almost zero” familjen entusiastiskt deras tips, framgångar och besvikelser.


Återvinning

Att återvinna betyder att ta hand om en använd produkt, bearbeta det till dess råa material för att sedan göra en ny produkt med det materialet.


När det kommer till mat är det bästa exemplet just kompost. Genom att kompostera naturligt eller med hjälp av maskar, kan matrester figurera som ett grymt gödningsmedel! Detta kan också definieras som “downcycling”, motsatsen till “upcycling”.


Upcycling

“Upcycling” är att hitta nya användningsområden för ett redan använt objekt. Vid en upcycling bearbetas inte produkten tillbaka till dess råa material (som vid återvinning). Upcycling kräver därför mindre energi än återvinning och utvidgar användningscykeln för produkten. I hemmet kan upcycling bli en kreativ process. Dricker du kaffe? Använd då ditt gamla kaffesump som en body scrub. Skapa en plånbok från ett havremjölkspaket. Just det är upcycling! Den bästa delen är följande: du kan göra detta om och om igen. Och tillslut när du inte kan finna nya användningsområden för produkten kan den till slut återvinnas istället. Bra va?


Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi handlar om att röra sig längre bort från samhällets konsumtionshets till ett mer hållbart tänkande. Denna nya ekonomiska modell har som syfte att minska eller till och med eliminera svinn från produktioner. Med andra ord, en persons svinn kan bli en annans råmaterial! Detta innebär ett tänkande på en mer global och uppåtgående nivå. Du kan exempelvis göra bröd med rester från öltillverkning. Därefter kan du brygga öl från brödsmulorna! Vilken magisk (och utsökt) cirkel va? För att få mer inblick i liknande initiativ världen över, kika här



Slutsats:
Känner du dig lite överväldigad efter alla dessa koncept?
Oroa dig inte!

Att ändra sitt sätt att leva för att försäkra sig om en mer hållbar framtid är något som bör göras ett steg i taget. För att starta någonstans kan du ta en liten kik på våra food hacks . Bli en del av lösningen och dela lite bra Karma!




Var en del av lösningen. Börja rädda mat idag!