Vad betyder matsvinn egentligen?

Eftermiddagsfikan, morgonfrallan, en smoothie i förbifarten eller den där goda lunchen med din vän. Mat är helt enkelt en del av din vardag och en livsnödvändig sådan. Just därför borde inte bra mat slängas, visst?


I Sverige slängs det ungefär 1.3 miljoner ton av mat varje år. Ena delen är matavfall, mat som vi inte riktigt kan äta men som kan användas i andra syften om det tas hand om på rätt sätt. Det är exempelvis kaffesumpen eller äppelskal. Den andra delen är matsvinn, ätbar mat som vi faktiskt kunnat undvika att slänga. ⅓ av den mat som produceras slängs och det sker längs hela livsmedelskedjan, från odling till att det hamnar i din kyl och frys.


Tänk dig att du går till matbutiken och handlar 3 fulla kassar med mat. När du väl går ut ut butiken tappar du en av kassarna på marken. Den kassen motsvarar den mat som vi fortfarande kan äta och konsumera, men slängs på vägen. Ganska onödigt, visst?



Medan 800 miljoner människor går hungriga, slängs det varje år mat i alla länder. 


Food Sustainability index (FSI) visar om ett land är på rätt väg mot ett hållbart mat- och näringssystem. Det finns tre kategorier varav ett är matsvinn, där man baserar poängen på indikatorer i politiken som främjar matsvinn, en skala från 0-100 där högst visar bäst presterande. Vid FSIs mätning av 67 länder ligger Sverige på plats 14 (2018) med 75 poäng – den platsen kan vi absolut förbättra. England ligger på plats 8 med 78.9 och Frankrike i toppen på plats 1 med 85.8.



Matsvinnet har en ofattbar stor miljöpåverkan då produktion av mat har ett stort klimatavtryck då resurser som exempelvis energi och vatten används.


Det bidrar även till högre koldioxidutsläpp (CO2) vilket påverkar den globala uppvärmningen. Ett exempel är vitt ris – något som vi flesta har i köket. Tänk dig att du köper ris och äter det 3-5 dagar i veckan under ett år, då bidrar det med 69kg av CO2 utsläpp och det är lika mycket som att köra 285 km med bilen. Det innebär att vi inte endast slänger ätbar mat, vi slösar också på viktiga resurser och samtidigt släpps det ut hundratals ton av växthusgaser.


I FN:s globala hållbarhetsmål nummer 12 – hållbar konsumtion och produktion, finns delmålet som berör matsvinnet i världen. Målet är att till år 2030 ska matsvinnet halveras längs hela livsmedelskedjan. Därför finns Karma, för tillsammans kan vi göra det möjligt. Tillsammans kan vi förändra våra livs- och konsumtionsmönster – en måltid i taget.



Var en del av lösningen. Börja rädda mat idag!